Hjälpsidor

Under uppbyggnad

Vägledning för rapportering

Senast uppdaterat: Oct 03, 2017 03:01PM CEST
Uppgift om art

Att rapportera rätt art är grundläggande
Grundprincipen är att du ska vara helt säker på vilken art du observerat innan du rapporterat. Detta är den absolut viktigaste faktorn för att upprätthålla kvaliteten på datat i Artportalen.

Om osäkerhet råder kring artbestämningen
Om du är osäker på vilken art det rör sig om finns möjligheten att kryssa i rutan för osäker artbestämning och skriva en kommentar om att du vill ha hjälp med artbestämningen. Det bästa är i så fall att ladda upp en bild på fyndet men en beskrivande och förklarande kommentar kan räcka. För vissa grupper, som t.ex. svampar, där foton inte alltid räcker för en säker artbestämning, bör även ett belägg av arten samlas in, var belägget finns tillgängligt ska anges (Herbarium eller privatperson). Ett fynd där rapportören markerat "Osäker artbestämning" visas med frågetecken (?) efter artnamnet och inkluderas inte i listor.

Kvalitetsgranskning av utvalda fynduppgifter
Validerare kvalitetssäkrar en del av de inrapporterade fynduppgifterna. Vilka fynduppgifter som kan komma att granskas beror på hur viktig eller anmärkningsvärd fynduppgiften är, hur stor osäkerhet som råder kring fyndet eller hur stort intresse som finns kring aktuell artgrupp. Ett fynd som underkänts tas inte bort men blir endast synligt för rapportören och godkända validerare. Underkända fynduppgifter kan visas för alla på begäran, men visas då utan uppgift om vem som rapporterat fyndet.

Uppgift om fyndplats

Ju noggrannare desto bättre
Grundprincipen är att man ska sträva efter att rapportera med så noggranna koordinater som möjligt. Det är dock viktigare att ett fynd rapporteras med osäkra koordinatangivelser än att det inte rapporteras alls. Generellt kan man säga att kraven på noggrannhet minskar med artens förmåga till rörlighet. Det är t.ex. inte lika relevant med exakt koordinatangivelse för en sträckande fågelflock som det är för en orkidé eller ett boträd.

Val av noggrannhet
Generellt kan man säga att noggrannheten ska anges så exakt som möjligt. Det finns dock många tillfällen då det inte går att ange noggrannheten med minsta noggrannhet, t.ex. om man inte har med sig någon GPS och man inte kan finna den exakta platsen i kartan, om man befinner sig på en plats där GPS:en inte kan leverera exakta koordinatangivelser eller om själva fyndet befinner sig långt ifrån en själv, vilket oftast är fallet med större djur och fåglar. I alla dessa fall gäller att man ska göra en kvalificerad gissning var fyndet befann sig vid observationstillfället och ange den minsta radie (noggrannhet) som man kan vara säker på att fyndet befann sig inom.

Val av noggrannhet vid rapportering av många fynd inom ett givet område
Ett annat användningsområde för val av noggrannhet är om man t.ex. gör en artinventering på en äng eller i en skog (eller om man bara observerar många arter nära varandra). Då anger man koordinaterna för platsens mittpunkt och sätter radien (noggrannheten) efter hur stor platsen är. Då kan alla arter rapporteras på den här fyndplatsen och man slipper göra nya fyndplatser för alla specifika fynd.

Observera att valet av noggrannhet inte bör användas för att skydda fyndet från att andra hittar dit. Se stycket Hur gör man vid rapportering av känsliga arter nedan.

Val av huvudlokal
När man skapar en fyndplats kan man välja att länka samman sin lokal med en huvudlokal. Huvudlokalerna skapas av Regionala rapportkommittén för fåglar (RRK) och används främst vid rapportering av fåglar. När man angivit en fyndplats dyker de närmsta huvudlokalerna upp i en lista där man bör välja den som ligger närmst om inte andra skäl föreligger. Andra skäl kan vara att en huvudlokal som ligger lite längre bort passar bättre på grund av geografiska förutsättningar (t.ex. att ett sund ligger emellan fyndet och den närmsta huvudlokalen eller att den närmsta huvudlokalen ligger ute på slätten medan fyndet fanns i skogen och är en skogsart).

Ange antal
I vissa fall kan det vara svårt att veta exakt hur många individer av arten man observerat men i Artportalen kan man bara rapportera ett exakt antal. Gör en så bra uppskattning av antalet som möjligt och skriv in en passande siffra, kommentera sedan i en publik kommentar att det är en uppskattning och hur pass säker/osäker den är.

Namngivning av fyndplats
När man skapar en fyndplats ska man ge den ett namn som man själv väljer. Namnet ska vara en hjälp för den som vill hitta till fyndplatsen vilket gör det viktigt att ge platsen ett så beskrivande namn som möjligt. Det kan vara namnet på platsen samt en mer detaljerad beskrivning av läget, t.ex. Gamla flygfältet 300 m SV. Artportalen lägger automatiskt till sockennamnet (ej för fågellokal) samt landskapsförkortningen så att hela namnet blir Gamla flygfältet 300 m SV, Jakobsal, Vrm.

Observera! Om man använder siffror i lokalnamnet så skall dessa inte placeras först (300 m SV St kyrkan) utan efter (St kyrkan, 300 m SV) eftersom det då blir möjligt att sortera på namnet.

Hur gör man om man vill skydda sitt fynd
Generellt sett är principen att alla uppgifter ska vara öppna i Artportalen men för vissa extra känsliga arter som finns upptagna i ArtDatabankens lista över skyddsklassade arter döljer systemet automatiskt dessa fynd. För de som har behörighet att se skyddade fynd visas fynden i en tabell nedanför sökresultatet efter att en kryssruta kryssats i. Den noggrannhet man själv kan ställa in vid rapporteringstillfället skall alltså inte användas för att skydda känsliga arter utan finns till i de fall man inte kan ange exakt koordinat av olika skäl (se avsnittet Val av noggrannhet).

Om du som rapportör finner skäl till att ditt fynd bör skyddas finns möjligheten att dölja fyndet för andra

Uppgift om datum och tidpunkt

Oftast räcker det med att ange datum
Generellt sett räcker det med att ange vilket datum observationen gjordes men i vissa fall är det viktigt att även ange tiden. Se nästa stycke.

När är det relevant att ange exakt tidsangivelse?
I vissa fall kan det vara relevant att även ange exakt tid, t.ex. vid fågelobservationer där antalet individer ska sammanställas eller om man vill följa upp vilka tider på dygnet djur varit aktiva.

När är det relevant att ange ett tidsspann?
I de fall då man inte kan säga exakt vilket datum man gjorde fynden kan man ange att tidsspann inom vilket man vet att fyndet gjordes. Oftast handlar om kortare tidsspann (1-2 veckor) men det kan också handla om lite längre perioder. Om man i sina anteckningar skrivit ”sommaren 1976” kan man t.ex ange tidsspannet 1 jun-31 aug.

Det är också befogat att ange ett tidsspann om man vet att en individ befunnit sig på samma plats en längre tid.

I båda dessa fall är det mycket viktigt att man skriver en publik kommentar för att förklara varför man angett ett tidsspann.

Uppgift om observatörer

I Artportalen kan man vara antingen observatör eller medobservatör. Den som rapporterar fyndet blir observatör och kan lägga till en eller flera medobservatörer. Man kan även själv lägga till sig som medobservatör till ett fynd. Om man är medobservatör till ett fynd behöver man inte själv rapportera fyndet för att undvika onödiga dubbletter.

Upptäckare
Uppgift om upptäckare ska bara anges för t.ex. ovanliga arter eller nya lokaler för en växt som ingen känt till tidigare eller i andra fall då det är viktigt att veta vem som första gjorde upptäckten.

Enda användningsområdet är vid publicering, där det kan vara viktigt att upptäckare står först i en räcka av observatörer.
https://cdn.desk.com/
false
desk
Laddar
sekunder sedan
en minut sedan
minuter sedan
en timme sedan
timmar sedan
en dag sedan
dagar sedan
om
false
Otillåtna tecken har hittats
/customer/sv/portal/articles/autocomplete