Hjälpsidor

Under uppbyggnad

Skyddsklassning

Senast uppdaterat: Oct 03, 2017 11:07AM CEST
Skyddsklassning av arter – varför och hur?
Fynduppgifter som lagras av ArtDatabanken omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL, SFS 2009:400) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Grundprincipen är att fynduppgifterna ska vara öppna och tillgängliga för alla, med undantag för arter som finns upptagna på ArtDatabankens lista över nationellt skyddsklassade arter klass 3-5 vilka döljs för publik visning och hanteras mer restriktivt. Skyddsklassningen av arter syftar till att minska risken för hot som kopplar till ett offentliggörande av fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Det kan gälla hot i form av förföljelse, insamling och störning. Vid förfrågan om utlämnande av fynduppgifter görs sekretessprövning enligt OSL.

Skyddsklassningen görs i samråd med ArtDatabankens expertkommittéer och innebär bl.a. att arterna har bedömts utifrån aktuell hotbild och tilldelats en skyddsklass som motsvarar en viss diffuseringsnivå, se vidare nedan. Skyddsklassningen omfattas av en större revision ungefär vart femte år, men mindre ändringar kan genomföras med kortare varsel.

Uppgifter om skyddsklassade arter i Artportalen, eller andra verktyg som skördar data från Artportalen, visas för rapportören och eventuella medobservatörer (se Artportalens allmänna villkor). Även personer som validerar (kvalitetsgranskar) fynd i Artportalen och vissa handläggare på myndigheter som länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommuner kan få tillgång till relevanta skyddsklassade fynduppgifter, liksom under vissa förutsättningar även föreningar, konsultfirmor och forskare. 

Skyddsklassningen tillämpas på alla data som skördas via ArtDatabankens webbtjänster. ArtDatabanken rekommenderar även andra aktörer i landet att tillämpa skyddsklassningen för dessa arter.

Grundprincipen om öppna data
Grundprincipen om öppna data är viktig för svensk naturvård, liksom möjligheten att med stöd av OSL dölja känsliga uppgifter. Öppen visning minskar risken för att fynduppgifter inte uppmärksammas vid t.ex. exploateringar eller annan markanvändning som kan påverka arten negativt. En mer allmän kännedom om intressanta arters förekomster kan också göra att närboende eller lokala naturvårdare har bättre bevakning om något hotar arten. Öppen visning av fynduppgifter för ovanliga arter gör också att fler intresserade personer kan få se arterna och lära känna dess miljökrav. Därigenom skapas också bättre förutsättningar för att arten kan hittas på nya lokaler. Det kan också stimulera ett ökat art- och naturintresse och bidra till bättre förståelse för naturvård.

Hotfaktorer
Nedanstående punkter listar de viktigaste hoten som öppen visning kan medföra och som ligger till grund för bedömningen av arterna med avseende på skyddsklass. Skyddsklassningen omfattar speciellt de arter som är extremt sällsynta och samtidigt störningskänsliga. För dessa arter kan jakt, obetänksam insamling eller substratpåverkan orsaka att en betydande del av artens svenska förekomst ödeläggs.

A. Direkt förföljelse/jakt
Omfattar större rovdjur som varg, järv och lo samt vissa rovfåglar.

B. Kommersiell insamling, främst för internationell handel men även för odlingsändamål
Berör främst vissa fåglar, inklusive ägg, orkidéer samt för samlare åtråvärda dagfjärilar och skalbaggar.

C. Insamling i studiesyfte (referenssamling/kontrollbestämning)
För växternas del utgör insamling till egen samling numera endast ett mindre hot. Insamling för bestämning kan vara ett större problem för individfattiga populationer. Bland djuren är det främst lättåtkomliga fjärilar och skalbaggar med starkt begränsade populationer som berörs av hotet. Här kan även vissa typer av fällor som placerats olyckligt utgöra ett allvarligt hot.

D. Störning eller slitage p.g.a. ökad besöksfrekvens
Gäller främst vissa störningskänsliga fåglar och däggdjur, men även slitagekänsliga miljöer som exempelvis källor och vissa typer av våtmarker. När det gäller den lägre faunan är det allvarligaste hotet ofta substratförstörelse, t.ex. av ved i jakt på larver/puppor eller oförsiktig sållning av s.k. mulm från hålträd.

Skyddsklasser och diffusering
Olika diffuseringsnivåer har valts utifrån hur allvarligt hotet mot arten bedöms vara eller hur störningskänslig den är. Diffuseringens avgränsning följer kartans rutnät och avslöjar därför inte var i rutan observationen har gjorts. Flertalet av de arter som inte visas öppet har förts till skyddsklass 3, d.v.s. lokaluppgifter för dessa arter diffuseras till att endast visas som 5 x 5 km-ruta på en karta.

Till de högre skyddsklasserna, med en större diffuseringsgrad än 5 x 5 km, har förts vissa däggdjur, fåglar, en akut hotad fjärilsart och några mycket känsliga kärlväxtarter. Här hamnar t.ex. däggdjur som varg, björn och fjällräv och fåglar som svart stork, jaktfalk, kungsörn och berguv. För flertalet av de berörda fågelarterna är det bara observationer som indikerar häckning som hamnar i en högre skyddsklass, observationer av tillfälligt uppträdande individer visas öppet. Skyddsklass 2 omfattar huvudsakligen rovfåglar och ugglor och är främst avsedd till att dölja exakta lokaluppgifter för bon. Häckningsfynd av dessa arter har tidigare diffuserats till 1 x 1 km-rutor, men kommer inom kort komma att omfattas av en annan typ av diffusering. Fynd av arter som ligger i skyddsklass 1 visas helt öppet.

I undantagsfall kan regionala avvikelser från den nationella klassningen bli aktuell, detta bör i förekommande fall göras i samverkan med ArtDatabanken. För vissa skyddsklassade arter kan undantag i form av öppna ”visningslokaler” också vara befogade. I enskilda fall måste avvikelser från den rekommenderade diffuseringen accepteras, till exempel i samband med naturvårdsinriktade områdesbeskrivningar eller exploateringsärenden. Här måste en avvägning göras mellan nyttan och de risker som publiceringen medför.

 
https://cdn.desk.com/
false
desk
Laddar
sekunder sedan
en minut sedan
minuter sedan
en timme sedan
timmar sedan
en dag sedan
dagar sedan
om
false
Otillåtna tecken har hittats
/customer/sv/portal/articles/autocomplete